Indirekta frågor ("Ich weiß nicht, ob.../wann...")
A2Vad är indirekta frågor?
Indirekta frågor på tyska (indirekte Fragen) är bisatser som återger en fråga eller begär information på ett indirekt eller artigt sätt. I stället för huvudordsföljden i en rak fråga (verb i första position) används ett inledande ord (frågeord eller "ob") och bisatsen får verbet sist.
Exempel — direkt vs indirekt
Direkt: Kommt er morgen? — Indirekt: Ich frage mich, ob er morgen kommt. (Jag undrar om han kommer i morgon.)
Direkt: Wann kommt der Zug? — Indirekt: Ich weiß nicht, wann der Zug kommt. (Jag vet inte när tåget kommer.)
När använder man indirekta frågor?
Indirekta frågor används i flera situationer:
- För att återge en tidigare fråga (indirekt tal): Er fragte, ob ich kommen könne. (Han frågade om jag kunde komma.)
- För att göra en fråga artigare: Können Sie mir sagen, wie spät es ist? (Kan ni säga mig vad klockan är?)
- När man vill uttrycka undran utan att ställa en direkt fråga: Ich frage mich, warum sie so spät ist. (Jag undrar varför hon är så sen.)
Hur bildas indirekta frågor?
1) Ja/nej-frågor: använd "ob"
För ja/nej-frågor används bisatsinledaren ob (motsvarar svenska "om/whether"). Verbet placeras sist i bisatsen.
Exempel:
Ich weiß nicht, ob er kommt. (Jag vet inte om han kommer.)
Ich frage ihn, ob er morgen Zeit hat. (Jag frågade honom om han har tid i morgon.)
Er hat gefragt, ob das Angebot noch gilt. (Han frågade om erbjudandet fortfarande gäller.)
Ich weiß nicht, ob sie das gesagt hat. (Jag vet inte om hon har sagt det.)
Obs — fel som många gör
Fel: Ich weiß nicht, wenn er kommt. (Här är "wenn" fel — "wenn" används för villkor/tidsupprepning, inte som "ob" i indirekta ja/nej-frågor.)
2) Frågeord (wann, wo, warum, wie, wer, wen, wem, wessen osv.)
Om den ursprungliga frågan börjar med ett frågeord använder du samma frågeord i bisatsen. Verbet står i slutet.
Exempel:
Direkt: Wann kommst du? — Indirekt: Ich weiß nicht, wann du kommst. (Jag vet inte när du kommer.)
Direkt: Wo ist der Bahnhof? — Indirekt: Ich frage mich, wo der Bahnhof ist. (Jag undrar var järnvägsstationen är.)
Direkt: Warum hat er das getan? — Indirekt: Ich frage mich, warum er das getan hat. (Jag undrar varför han gjorde det.)
Direkt: Wie viel kostet das? — Indirekt: Ich möchte wissen, wie viel das kostet. (Jag vill veta hur mycket det kostar.)
Direkt: Wer hat angerufen? — Indirekt: Ich weiß nicht, wer angerufen hat. (Jag vet inte vem som ringde.)
Direkt: Wen hast du gesehen? — Indirekt: Ich weiß nicht, wen du gesehen hast. (Jag vet inte vem du såg.)
Direkt: Wessen Buch ist das? — Indirekt: Ich habe mich gefragt, wessen Buch das ist. (Jag undrade vems bok det är.)
Preposition + frågeord
Prepositionen följer med och står före frågeordet eller bildar ett sammansatt frågeord (worüber, womit osv.).
Worauf wartest du? — Ich weiß nicht, worauf du wartest. (Vad väntar du på? — Jag vet inte vad du väntar på.)
Mit wem sprichst du? — Er wollte wissen, mit wem ich gesprochen habe. (Med vem talar du? — Han ville veta med vem jag talat.)
Wohin fährst du? — Kannst du mir sagen, wohin du fährst? (Vart åker du? — Kan du säga mig vart du åker?)
Ordföljd och skiljetecken
Verbet sist i bisatsen
I indirekta frågor (bisatser) står det konjugerade verbet i slutet — även när frågeordet står i början.
Exempel:
Können Sie mir sagen, wie spät es ist? (Kan ni säga mig vad klockan är?) — "ist" står sist i frågebisatser.
Ich weiß nicht, ob er das Buch gelesen hat. (Jag vet inte om han har läst boken.) — "hat" står sist.
Komma före bisatsen
Bisatser inledda med ob eller frågeord ska separeras med komma från huvudsatsen:
Ich frage mich, warum er so spät ist.
Können Sie mir sagen, wie ich zum Bahnhof komme?
Tempus, modala verb, passiv och separabla verb
Perfekt och pluskvamperfekt
I perfektfraser placeras hjälpverbet sist i bisatsen:
Ich weiß nicht, ob er das gemacht hat. (Jag vet inte om han har gjort det.)
Ich fragte, ob sie schon gegangen war. (Jag frågade om hon redan hade gått.)
Modalverb och infinitivkonstruktioner
Modalverbet kan stå som finit verb före infinitiven i slutet:
Ich weiß nicht, ob er kommen kann. (Jag vet inte om han kan komma.)
Er fragte, ob ich ihm helfen könnte. (Han frågade om jag kunde hjälpa honom.)
Futur och passiv
Ich weiß nicht, ob er kommen wird. (Jag vet inte om han kommer att komma.)
Ich weiß nicht, ob das Haus renoviert wird. (Jag vet inte om huset renoveras.)
Separable (trennbare) verb i bisats
I bisatser skrivs prefixet ihop med verbet i den böjda formen (verb sist):
Direkt: Wann steht er auf? — Indirekt: Ich weiß nicht, wann er aufsteht. (När går han upp? — Jag vet inte när han går upp.)
Wann kommt der Zug an? — Ich möchte wissen, wann der Zug ankommt. (När anländer tåget? — Jag vill veta när tåget anländer.)
Vilka verb inför indirekta frågor?
Vanliga introduktionsverb är: fragen, sich fragen, wissen, erfahren, sagen, erzählen, sich erkundigen, bitten (um), möchten wissen.
Exempel:
Ich frage ihn, ob er morgen Zeit hat. (Jag frågar honom om han har tid i morgon.)
Ich frage mich, wann sie zurückkommt. (Jag undrar när hon kommer tillbaka.)
Er hat mich gefragt, wie ich zum Bahnhof komme. (Han frågade mig hur jag kommer till stationen.)
Sie erkundigte sich, ob Zimmer frei seien. (Hon frågade om det fanns lediga rum.)
Können Sie mir bitte sagen, wo die Post ist? (Kan ni snälla säga mig var posten är?)
Observera konstruktionen med "fragen nach" och "sich erkundigen (nach)"
- Ich habe ihn nach dem Weg gefragt. (Jag frågade honom om vägen.)
- Sie erkundigte sich nach den Preisen. (Hon frågade om priserna.)
Indirekt tal (Konjunktiv) vid rapportering
När man återger tal i formell skrift används ofta Konjunktiv I för att markera indirekt tal. I talspråk används ofta indikativ istället.
Exempel (Konjunktiv I):
Direkt: Er sagte: "Kannst du mir helfen?"
Indirekt: Er fragte, ob ich ihm helfen könne. (Formellt: Han frågade om jag kunde hjälpa honom.)
Exempel (indikativ i talspråk):
Er fragte, ob ich ihm helfen kann. (Mindre formellt; vanligt i tal.)
Vanliga misstag att undvika
1. Byta ut "ob" mot "wenn" i ja/nej-frågor
Fel: Ich weiß nicht, wenn er kommt. — Rätt: Ich weiß nicht, ob er kommt.
(Svenska "om" gör att många blandar ihop: i svenskan används "om" både för "if/whether" och för villkor. På tyska: "ob" = "om/whether", "wenn" = "om/if" som villkor.)
2. Fel ordföljd — verbet före subjektet i bisatsen
Fel: Ich weiß nicht, wann kommt er. — Rätt: Ich weiß nicht, wann er kommt.
3. Sätta komma fel eller inte alls
Fel: Ich frage mich warum er so spät ist. — Rätt: Ich frage mich, warum er so spät ist.
4. Kombination av "ob" och frågeord
Fel: Ich weiß nicht, ob wann er kommt. — Rätt: Ich weiß nicht, wann er kommt. (Använd antingen "ob" eller ett frågeord, inte båda.)
5. Fel kasus efter frågeord
Direkt: Wen hast du gesehen? — Indirekt: Ich weiß nicht, wen du gesehen hast. ("wen" inte "wer")
Direkt: Wem gibst du das? — Indirekt: Ich weiß nicht, wem du das gibst. (Dativ krävs.)
Jämförelse med svenska — vanliga fallgropar för svensktalande
- Svenskt "om" kan motsvara både tyska "ob" (indirekta ja/nej-frågor) och tyska "wenn/falls" (villkor). Exempel:
- Svenska: Jag vet inte om han kommer. — Tyska: Ich weiß nicht, ob er kommt. (indirekt fråga)
- Svenska: Om han kommer, blir jag glad. — Tyska: Wenn er kommt, freue ich mich. (villkor)
- Svenskan har oftast rak ordföljd i indirekta frågor (SVO). På tyska måste verbet flyttas till slutet i bisatsen. Exempel:
- Svenska: Jag undrar när tåget kommer. — Tyska: Ich frage mich, wann der Zug kommt. ("kommt" sist)
Hur omvandlar jag en direkt fråga till en indirekt? (Steg-för-steg)
1) Bestäm om frågan är ja/nej eller innehåller ett frågeord.
2) Om ja/nej: använd "ob". Om frågeord: använd samma frågeord.
3) Placera subjektet efter frågeordet och sätt det konjugerade verbet sist i bisatsen.
4) Sätt ett komma före bisatsen.
5) Anpassa kasus (wer/wen/wem) och eventuellt tempus/konjunktiv vid behov.
Exempel:
Direkt: "Hast du das Buch gelesen?" — 1) ja/nej → 2) använd "ob" → Indirekt: Ich weiß nicht, ob du das Buch gelesen hast. (Jag vet inte om du har läst boken.)
Direkt: "Woher kommt sie?" — 1) frågeord "woher" → Indirekt: Er möchte wissen, woher sie kommt. (Han vill veta varifrån hon kommer.)
Kort glossar
- Bisats (Nebensatz): en underordnad sats; verbet hamnar ofta sist.
- Ob: används för indirekta ja/nej-frågor ("om/whether").
- Fragewort: frågeord (wann, wo, warum, wie, wer, wen, wem, wessen, worüber, womit osv.).
- Konjunktiv I/II: modus som ofta används i indirekt tal för att markera rapportering eller artighet.
- Trennbare Verben: separabla verb (på bisatsformen skrivs prefix ihop med verbet i slutet).
Sammanfattning — regler i korthet
- Ja/nej-frågor → använd "ob" + verb sist. (Ich weiß nicht, ob er kommt.)
- Frågeord → använd frågeordet + verb sist. (Ich frage mich, wann er kommt.)
- Sätt komma före bisatsen.
- Håll koll på kasus (wer/wen/wem) och på prepositioner i frågeord (mit wem, worauf osv.).
- Vid rapportering/formellt tal kan Konjunktiv I användas i bisatsen.
Lycka till! Med dessa regler och många exempel kan du nu känna igen och bilda indirekta frågor på tyska. Öva genom att omvandla direkta frågor till indirekta och kontrollera verbets placering och användning av "ob" respektive frågeord.